Får man inte vara lycklig och nöjd med att man är just nöjd..? Ska man inte vara glad och stolt över vad man har?

Jag tycker att jag bara omger mig av goa, underbara människor som inte är missunnsamma eller bittra på något sätt. Mina vänner och familj skulle aldrig göra mig illa med flit! Alla är vi olika men respekterar varandra ändå!

Ibland har jag funderat på vad som menas med personer som "suger musten ur en", som bara "tar energi men inte ger något tillbaka", och "inte kan glädjas med andra", jag är nog så otroligt lyckligt lottad att jag inte haft sånna personer i min närhet.

Tror det är därför jag blir så ledsen och arg när en annan sida visas hos folk. En sida där bitterhet, elaka ord och eventuellt oxå... hämd(?) brutalt slås i mitt ansikte... Är det ett försök att sätta mig på plats? Att visa att jag minsann inte ska tro att jag är något? Varför...?

Jag säger inte att allt jag gör ÄR rätt, men det KÄNNS rätt för mig här och nu.
Jag har alltid sagt att "jag ångrar hellre saker som jag har gjort, än att i efterhand ångra saker som jag inte har gjort..." Det är så jag alltid valt att leva mitt liv och det är jag glad över, det är så jag vill ha det.

Vissa säger att det handlar om ren avundsjuka, själv vet jag inte... Jag tror inte det.
Men vem är du att säga vad som är rätt och fel.................